År 2022 präglades rent ekonomiskt av den höga inflationen som ledde till räntor som steg kraftigt. Detta skedde inte bara i Sverige. I alla västländer så kunde samma trend konstateras. De stigande räntorna satte press på hushåll och även på företag som i vissa fall tvingades till likvidation.
Skuldsatta företag sattes i likvidation
Även om man från Finansinspektionens sida talade om att situationen under 2021 och 2022 på längre sikt skulle kunna leda till finansiell stabilitet så var det uppenbart att den nya räntesituationen var tuff för många. När räntorna blev högre och företag tappade modet vad gäller risker så var likvidation ett val för flera.
Låga räntor hade ju varit en självklarhet så länge och den situationen fick både hushåll och företag att tänka på ett annat sätt. Fler tog risker som inte hade tagits med högre ränta. Bolag tog större företagslån som de hade råd med när räntan var historiskt låg.
Kriget i Ukraina ansågs vara en bov i dramat
Den golabala inflationen skapade oro. Samtidigt var Rysslands krig med Ukraina det stora samtalsämnet år 2022. Detta krig sågs också vara en anledning till att inflationen ökades och tillväxtförutsättningar blev sämre.
För företag var det inte bara problematiken med lån som blev mycket dyrare som ledde till likvidation. Alla finansiella marknader såg under 2022 att värderingar sänktes. Med stora svängningar så blev det ett gott recept på nedläggningar till höger och vänster. Företagen som hade alltför små marginaler för att ta sig genom krisen fick lägga ner verksamheten.
Höga räntor påverkar även konsumtionen
Något som direkt påverkar företagens förmåga att överleva en situation med höjda räntor och svängande marknad är konsumenternas beteende. Under 2022 fanns det stor oro för att konsumenter skulle dra ner på sin konsumtion till följd av dyrare bolån.
Med sjunkande priser för bostäder till följd av höjd ränta så var fastighetssektorn särskilt sårbar för förändringarna. Särskilt de bolag som sedan tidigare hade stora skulder att dras med. Med ökade finansieringskostnader så såg det minst sagt mörkt ut.
Finansinspektionen gav rådet att höja kontracykliska buffertvärdet
Sommaren 2022 så gick Finansinspektionen ut med rekommendationen att bankerna skulle se till att ha stora kapitalbuffertar. Man pekade på risken för att problemen med företag och hushåll som inte klarade den höjda räntan skulle sprida sig till bankerna såväl som till andra delar av vårt finansiella system.
Planen var att höja det kontracykliska buffertvärdet till normal nivå som är 2 procent under juni 2022. Men räntorna fortsatte ju att öka och företag fick välja likvidation hellre än konkurs. Det var en tid med stor oro på marknaden både i Sverige och internationellt. Riksbankens prognos om att räntorna skulle stiga ännu mer till 2023 var inte direkt goda nyheter och påverkade också hur både företag och hushåll planerade sina lån och investeringar.